Ja,
en favoritplats.
Det får bli
Hildas stuga i
Simmersjön. Där har man det ALLTID bra. Jag kom ihåg i början på min och
Hildas vänskap så ringde hon mig och frågade om jag ville följa till stugan men då skulle man vilja ligga i soffan och läsa och inte prata så mycket. Det kan faktiskt jag och
Hilda göra, det händer inte så ofta, men vi kan! I alla fall, nu kom jag på ett ögonblick, som jag inte kom på här om dagen. Sittandes i stugan, i dom härliga
fåtöljerna, vid
det stora fönstret, vinklade mot sjön. Där satt vi hela natten och såg dimman dra över sjön och pratade om allt vi kom på. Det var ett sådan
definierande ögonblick för vår vänskap på något vis.
Vi fortsätter listan för att avsluta den idag, det kan vara passande.
Det här saknar jag.
En plats. Jag saknar en plats, att tillhöra något. Igår fick jag veta att min provanställning inte kommer gå
vidare till en tillsvidareanställning. Jag får helt enkelt sluta. Arbetsbrist. Känns så tråkigt av många anledningar, kollegorna, arbetsuppgifterna, deltagarna, att inte ha någon sysselsättning, att sakna en
inkomst Men sen så kommer det: jag vill ha en plats. Tillhöra något. Få känna att jag har hittat min plats, där jag kan få göra ett bra jobb. Det saknar jag.
Då kommer vi lätt över till
mina ambitioner: att nu gå ut och hitta min plats! Där jag briljerar och bidrar. Det är inte bara ambitionerna, det är målet och det jag är så
PEPPAD på att göra nu!
Och den sista rubriken:
ett sista ögonblick. Det återkommer jag med när jag har mitt nya jobb.
Fridens!
