Peter and Maria vill gifta sig

och de behöver hjälp, de har inte råd. De vill ha en förlovningsring, en klänning, en kavaj och en vit skjorta och livemusik.

Om de får in ritkgit mycket penger så ska de försöka få deras favoritartist Magnus Karlsson att spela på brölloppet. Och jag vill så gärna att de ska få ha honom där! Jag bidrog med det jag kan, driksen jag fått in de senaste dagarna. Minimibidraget är 50:-, det är mindre än en öl på krogen. Så skippa en öl på uteserveringen i helgen och bidra! :)

Fridens!

Postservice

Idag ringde det på dörren. Blir lika nervös varje gång detta händer på dagtid. Vem vill mig något på dagtid typ. Där stod en mycket nervös ung kille i postenuniform. Han börhar på en gång rabbla om att han faktiskt inte har öppnat vårt brev. Jag fattade ingenting tills jag ser ett kuvert han håller i handen som har tejpats igen. Han berättar att det är hans andra dag själv på rundan och hur han verkligen tycker om sitt jobb. Och jag hinner inte stoppa honom för att säga att det är okey, att jag tror inte han vill läsa vår post (det var ett vanligt vitt kuvert sånt som typ räkningar kommer i, inte ens en kuvert som ser ut att innehålla något spännande). Stackars stackars lilla postenkillen! Men bra service i alla fall, även om han nog tänkte mest på sitt jobb.

Jag hade själv en period då jag fick underlig post ibland, någon som hette Julia och hade ett liknade efternamn som var skriven på samma gata. Första gången var brevet från konofogden så jag slet upp brevet utan att reagera på att det inte var till mig. Det klistrade jag också igen och la i en brevlåda. Men vad nervös jag hann bli, kunde inte förstå vad det var jag inte hade betalat.

Nu är det dags för jobb, det är tokvarmt idag så det gäller att ladda med vatten!

Hoppas ni har det fint i värmen!

Fridens!

Och här kommer alla känslorna på en och samma gång

Igår åkte jag till Göteborg för att träffa mina gamla jobbcoachkollegor. Det var en kväll full av skratt!

Men så på bussen så kände jag något annat. Då insåg jag att vi kommer inte ses i morgon på jobbet, jag saknade dem. Och den känslan slog mig helt plötsligt, bara från ingenstans. Jag insåg att människan är fantastisk, för jag har förträngt allt detta för att orka med att inte ha någon plats, att sitta hemma och söka och inte komma någon vart.

Framförallt fick jag massor med energi från dessa fantastiska människor. Jag kände att jag är värd ett jobb med fantastiska kollegor. Jag fick för första gången på länge känna att jag haft tur sedan examen, tur att jag fått lära känna dem.

För första gången på länge kände jag att det kommer faktsikt gå vägen. För att jag är värd det, för att jag kan.

Så tack för igår, ni gjorde mer än ni kan ana!

'

Kom ihåg att ta hand om varandra!

Fridens

Uppskattning

För ett tag sedan så bestämde jag mig för att jag skulle bli bättre på att visa uppskattning. Att faktiskt säga när något är bra, att ge beröm. För det betyder så mycket när någon väl gör det.

Jag skickade ett mail till jobbcoachen och tackade. Han ringde dagen efter och var så glad att jag blev ännu mer glad! Jag är helt övertygad om att vi kan sprida mycket glädje genom att tacka människor som "bara gör sitt jobb", när vi tycker att de gör det ritkgit bra. När någon påverkar vår dag.

Idag fick jag såna tack på jobbet. Och jag älskar att jobba som servitris för då får jag känna att jag har ett värde, att jag tillför och att jag (oftast) gör ett ritkgit bra jobb. Men dom gångerna när någon tittar en i ögonen och säger tack, berättar att "Du gjorde ett ritkgit bra jobb", då känns det ännu bättre.

Ett annat fantastiskt exempel var när jag ringde till Södra Älvsborgs Sjukhus för att bli kopplad och när jag presenterar mig för telefonisten så grattade hon mig på namnsdagen. Hon gjorde mig också glatt överraskad.

Ta hand om varandra!

Fridens!

Saker som händer

Jag hade en fantastisk helg i Stockholm! Vänner, mat, världens sötaste tjej, vin, ostar, god banankaka, mysigt café, värme. Ja vad mer kan man önska sig? Lördagen spenderads hos Vickan och Daniel. Eller ja kanske inte ritkgit, men vi gick förbi deras hus och jag lärde busungen "prinsessvinkningen". Något ska man ju bidra med. ;)

Endast 56 minuter försenade på vägen hem, härliga SJ.

Vardagskänslan slog nog till lite väl hårt när jag väl var hemma, det var måndagmorgon och jag hade ingen stans att ta vägen. Att först ha helgbesök ena helgen och sedan fyra dagar senare åka iväg på besök gjorde att jag glömde bort den där "arbetssökandedetaljen". Jobbsökandet har blivit lidande och jag har ingen inspiration. Förhoppningsvis infinner den sig i morgon! Det måste den!! Ska i alla fall jobba några kvällar på hotellet vilket alltid är roligt.

Nog tjat om tråkiga saker. Att tänka på det hela tiden är nog just nu. Jag kan även tillägga att fotobloggen har fått några nya bilder. Bjuder på en liten förhandsvisning här som avslutning.

Kan det vara så att min vän har världens finaste tjej? (Blogger driver mig till vansinne, jag kan inte lägga bilden sist så därför är den överst i inlägget...)

Fridens!

Dom kom från fämmande vidder

Varför är det bara barnen som får ha roligt? En riddare, en prinsessa och en prins(essa?) på Torpa.

Och från främmande vidder är det väl inte. Men från bästa Umeå i alla fall.

Min vän personalvetaren tog med sig sin sambo socionomen och hips vips var vi ett glatt gäng på två personalvetare och två socionomer som hade några dagar tillsammans. Vi hann med mycket trevligheter; marknad, Torpa stenhus, mysigt fika, balkonhäng, några vinflaskor, grill, Göteborg och lite shopping.

Det var en otroligt härlig helg. Det har gått nästan 18 månader sedan jag och Sofia sågs och vi har haft sporadisk telefon och smskontakt. Och ändå var det som om det var nyss. Sanna vänner is the grej! Det visade sig även att våra sambos jobbat tillsammans en sommar. Som det kan bli.

Och nu är det dags att göra sig klar för nästa helgs händelser. På fredag tar jag tåget till Stockholm för att hälsa på kära vänner. Och till råga på allt är även Kajsa där på besök den helgen. Känner mig lite smått bortskämd just nu! Bortskämd av att få umgås med fantastiska vänner: H Ä R L I G T!!

Fridens!

Nål och tråd

Idag har jag sedan första gången på väldigt många år saknat min lärare Barbro från högstadiet. För att vara ärlig så är det länge sedan jag tänkte på henne. Men Barbro var syslöjdslärare och idag skulle jag sy nya gardiner till sovrummet. Och symaskinen ville verkligen inte samarbeta!! Ett tag kände jag att jag kanske skulle låta dessa två tygbitar ligga med nålar överallt till sista veckan i juli då jag skulle packa ner dem och ta med dem till mamma. Så vi slogs, symaskinen och jag i två timmar tills den bestämde sig för att kasta upp den vita flaggan.

Så pågrund av symaskinens tjurighet så hann jag inte sy klart ena gardinen innan jobbet. Men i morgon då jäklar. Och för mitt mentala välmående så hoppas jag att den fungerar på en gång.

Fridens!

jullasfoto.blogspot.com

Yes, min fotoblogg är uppe.

Kommer stadigt att fylla på med bilder där. Kika in!