Konsten att överleva arbetslöshet?

Ja det känns verkligen som en konst, något som krävs en viss kunskap för att behärska. De vanliga tipsen är: sök alla jobb du hittar och alla jobb du inte hittar (ring företag, skicka in CV spontant, gå förbi och prata), nätverka på andra sätt, försök se det positivt: varje nej är en erfarenhet och håll dig hela tiden aktiv. Och jada jada jada. Jag kan inte säga att det hjälper mig på något sätt. Jag försöker med det här i stället:

Ta sig igenom morgontimmarna: För då är det som värst, då jag känner att jag borde göra något, jag borde vara påväg till ett jobb där jag kan vara till nytta. Och så är destinationen soffan, eller stan eller ut och gå. Vissa lyckliga morgonar så får jag gå till extrajobbet. Så alltså:

Jobba extra: Så att jag känner att jag är till nytta ibland i alla fall. Och så att jag har pengar att överleva. Och så att jag får träffa folk. Men så har det sina negativa sidor. Ibland känns det som ett slag i ansiktet, hjärnspöket vaknar till liv: Jaha Julia, har du inte kommit längre än där du var för sju år sedan??!! Och jag vet att det inte är så, men ibland så känns det så för några minuter innan jag tar mig samman.

Analysera inte för mycket: Varför får jag inte ett jobb? Vad gör jag för fel? HUR DÅLIG ÄR JAG EGENTLIGEN? Kanske jag inte är bra nog att få ett P-jobb? Varför lyckas mina klasskompisar när jag inte gör det? Dessa frågor leder till nästa kategori:

Håll inte räkningen: Jag har sökt MINST 20 jobb. Det betyder 20 nej. Så jag har lagt ner att räkna. Jag önskar bara att jag inte hade börjat.

Skit bara i allt: Så att jag orkar komma tillbaka. ***********************************

((Jag använder bloggen för att skriva av mig, bli inte oroliga för mig. Låt mig få släppa ut hur det känns. Jag tänker inte hoppa från en bro eller så, jag lovar))

Senaste dagarna har jag faktiskt bara skitit i det. Ska jag vara helt ärlig så har jag faktistk bara skitit i det senaste dagarna.

Har inte varit in på ams eller någon annan sida.

Har inte sökt jobben jag sett i tidningen.

Har inte ringt någon.

Och det är inte så att jag inte har tänkt på det, för det gör jag hela tiden. Det är nog utmattande. Hela tiden är tankarna där: Vad gör jag för fel? Hur ska jag lyckas? OM jag nu skulle få ett jobb-skulle jag då klara av det? Och så kommer även det ständiga pengafrågan. Jag har bara valt att inte ta tag i och försöka lösa problemet just nu..

Fridens

Vilodagen

Söndag. Vilodagen. Jag jobbar inte idag. Alltså vilodag. Vi valde att inte städa igår: det måste göras idag. Alltså inte vilodag. Åja, det är ju självförvållat.

Igår var en trevlig dag på många sätt. Trine och Kalle kom förbi där någon gång på förmiddagen, då jag fortfarande hade pyamasen på mig, och skulle ha kaffe och bullar. Dom hade bjudit med Tomas, Hanna och Amelia. DOM hade med sig smörgåstårta. Mycket gott! Några timmar senare bar det av till jobbet. Efter jobbet fick jag hämtning och återgick till samma samling folk som tidigare på dagen. Tydligen kom jag dit när absolut rätt mängd alkohol hade intagits för det var länge sedan jag skrattat så mycket på två timmar. Och vilka citat sen!!

"Ja, men barn kan ha samma storlek på sånadär bodysar första sex månaderna. De har ju strech och sånadär kanppar där nere" (Nu skulle man ju kunna tro att detta sas av den blivande fadern, men icket, det var får den som redan har ett barn)

Och några minuter senare, påtal om något helt annat: "Jag har köpt en tomtedräkt en gång på Ica Maxi"

Och så kvälles sista: "Håll i mig för jag är lite mjuk under fötterna. ... Ja och i fötterna också"

Så det var den lördagen. Nu är det vilodag med städning!

Fridens!

Känner att jag blir lite irri!

Nu rapporterar kvällspressen inte bara om det faktum (???) att prinsessan Madelene har kärleksproblem med sin fästman utan även Viktoria vill bli bortlämnad av sin pappa vid sitt bröllop. Och kvällspressens feminister är yberupprörda! De skriver i sina krönikor att det hederskultur och att det visar på kvinnans omyndighet. Nu är jag kanske inte känd bland mina vänner för att vara den största femisten dom träffat. Och ännu en gång så bevisar jag väl min ståndpunkt antar jag. Jag tycker det är en fin gest att låta sin pappa överlämna bruden. Och jag förstår hela grejen med att det förr i tiden står för dessa saker som kvällspressens feminister skriver om. Men i dagens samhälle, där vår koronprinsessa får (för hon måste ju få sitt val av man godkänt och där kan vi prata om förtryck!) gifta sig med en vanlig dödlig kille som säger ett gym så kan det inte vara så avgörande för framtiden om kungen lämnar över henne? Är det verkligen ett så stort bakslag för sveriges jämställdhet?

Nu ska jag sluta innan jag kommer in på hela kungliga bröllops-cirkusen. För jag tycker det är ren galenskap att så mycket pengar ska läggas på det. Men om nu sessan vill att kungen ska gå med henne dessa meter för att lämna henne vid hennes bilvande mans sida så låt henne för tusan göra det utan att hon ska bära ansvaret för att jämstäldheten ser ut som den gör i Sverige!

Fridens!

Sådärja!

Jag har bakat bullar. Resultatet? Jo, tre påsar med mycket goda bullar samt en bränd knoge på höger hand och bränd sida på vänster hand. Jag hoppas verkligen att det inte kommer göra ont i morgon, jag ska jobba först 7-12 för att sedan börja om 17.30 för middagspasset. Så tur hade jag idag.

Fridens!

Reäl gnällvarning!!

OBS! Jag menar verkligen: GNÄLLvarning!! Bara så att ni vet!

Idag har varit en sådan idag. Depp. Deppen kommer av det vanliga: jag har inget jobb, vilket betyder att jag har inga pengar. Okey, det är inte så att jag inte har några pengar. Men jag är så jävla trött på att hela tiden leva på gränsen. Och jag är så sjukt jävla trött på att ha "hur ska jag betala räkningarna i juni-juli ångesten" som jag haft de senaste fyra åren. Jag vet att det alltid ordnar sig, det har alltid ordnat sig. Men jag är så urbota trött på att måsta tänka på det!! Hela tiden. Det tar mycket energi. Och söka jobb tar mycket energi! Och springvika tar också energi. Enkelt uttryck kan vi säga att jag känner mig ganska energilös idag. Jag vet att detta är ingen nyhet för ni som känner mig. Jag tar upp det här ämnet varje gång vid denna tid på året. Därför är det är inte bara klageri som ska ske.

Jag ska även säga att jag är glad att jag har mitt springvik. Hur jobbigt det än är att inte kunna planera sina dagar, att inte träffa Tony på vad som känns en vecka så är jag glad. Jag älskar att jobba som servitris!! Det är ett mycket trevligt och givade jobb (ja, varje regel har ju sina undantag, men de är få i detta fall). Och mitt nya jobb har massor med trevliga kollegor! De förgyller verkligen min tillvaro. Så tycker jag generellt att det varit på alla restauranger jag jobbat på. Jag hade en gång en kollega som var närmare pension som sa att jobba inom restaurang höll henne ung, jag kan förstå vad hon menar. Hade det funnits bättre utvecklingsmöjligheter inom yrket och större möjlighet till att undvika att jobba kvällar och helger utan att förlora charmen med kvällsservering skulle jag kunna tänka mig att stanna i branschen. Ändå jag gjorde valet att söka mig vidare, vilket jag aldrig ångrat. Jag bara önskar att det skulle ha gått smidigare för mig. Och så kommer vulkanjäveln och förstör min helg med Hilda (ja, fortfarande bitter!). Så! Nu var det slutklagat för idag. I morgon är en annan dag: en bättre dag!

Fridens!!

PS: jag ber om ursäkt för att mina inlägg inte har stycken, jag har lyckats komma åt någon inställning som gör att de försvinner. Ska jobba på att lösa det...

Dumma vulkan. Dumma DUMMA vulkan!!

Nu skulle jag ha suttit och myst med Hilda vid min sida! Fredagsmys med Hilda som skulle följas av shopping i morgon dag, användning av Hildas nya pums på kvällen och sedan Ullared på söndagen. Men så kommer ett vulkanutbrott som försätter hela norra Europas flyg ur spel! Hur många gånger jag än läser om det, ser om det på tv och pratar om det så låter det ändå lika otroligt i mina öron! Det är så sjukt att det inte går att greppa. Hur ironiskt är det inte att något som funnits sedan urminnes tider kan stranda så stora delar av det moderna samhället? Jag börjar känna att vi är nog inte så skyddade som jag trott. Allt går inte att förutse, att ordna. Utan att vi har det så bra som vi har det, att allt (oftast då) fungerar så smidigt handlar mer om tur. Moder Jord tillåter det att gå smidigt.

Så Moder Jord, jag ber om ursäkt att jag inte har tackat dig innan för att du (oftast) tillåter bekvämligheten i vårt moderna samhälle. Med det sagt så är jag lite putt på dig idag när du förstört den helg som jag skulle spendera med underbara Hilda. Vi hade faktiskt med stora svårigheter lyckats hitta en helg som passade bra OCH hittat billiga flygbiljetter. Framför allt: jag saknar henne så hemskt mycket och längtar så efter henne och hade verkligen sett framemot denna helg!!

Avslutningsvis vill jag bara tillägga att ja, jag vet, det finns dom som har drabbats betydligt svårare av detta än jag, men människan är väl i grunden en egoistisk människa så därför har jag valt att tycka synd om mig själv i åtmindstonde en dag till.

Fridens!

Vad vill vi läsa om??

Har suttit och läst på Sveriges största bloggar nu. Jag förstår inte ritkgit. Ena tjejen skriver om sina silikonbröst i nästan varje inlägg. Och om vilka Gucciskor hon köpt, vart hon har fikat, lunchat och självklart festat. OCH botoxen hon har i läpparna och hennes vikt. Ja, det är typ det. Och så nämner hon att hon är Sveriges största bloggerska självklart - i varje inlägg. Hon är född 1991... Och även om hon skriver så som hon gör endast för att provocera, så får det stå för henne. Det som stör mig är att hon har faktiskt sveriges mest lästa blogg! Att folk faktiskt VILL läsa skiten. Hon tjänar bara bra med pengar på att skriva det. Ritkgit bra! Förmodligen betydligt bättre än vad jag kommer göra efter sju terminer på universitetet.

Jag funerar på vem som läser bloggen. Min bästa gissning är att det är unga tjejer. Jag fungerar på vad det ger dem för intryck. Vad det ger dem för verklighetsuppfattning? Är nya karriärdrömmen att bli bloggare så att de kan hänga på stan, köpa Gucci-skor, festa flera gånger i veckan och skaffa silikonbröst?

Jag blir mörkrädd.

Min nya kamera och jag har umgåtts!

Dan före....

... Erikas ankomst! Så det har gjort dagen till städdag. Men dagen började med att jag hämtade en förstoring på ett mycket härligt foto på min morfar:
Jag älskar verkligen den här bilden!!

Min morfar var en fantastisk morfar!! För mina bröder var han så mycket mer än bara det. Ena broderna har faktiskt tatuerat in hans porträtt på benet, ser framemot att se tatueringen i verkligheten. Men jag minns hur stort tomrummet i mig var medans jag fortfarande gick på Bolidenskolan, för han brukade ofta gå förbi skolgården när jag hade rast och stannade alltid för att prata.
Säkert är det att säga att Tage är en otroligt saknad man!! Det känns skönt att ha bilden på honom hemma, den skänker mig mycket glädje!

Och i morgon kommer Erika. Känns som shopping står högst upp på listan. =)

Fridens!

Dagen efter värsta dagen

Hålloj!

Äntligen är det andra april. Jag tycker mycket mycket illa om första april. Att man ska få ljuga (ja, luras är samma sak som att ljuga) för varandra bara för att det är en viss dag.. det är ju så idiotiskt att det inte är sant!! Det kanske är så att jag är lättlurad och det där därför jag tycker så illa om det? Eller bara för att jag hatar när folk ljuger för mig?Eller så är det för att jag inte tycker om att känna mig dum? Jag tror mest på den sista faktiskt. Kommer ihåg när jag var liten och någon "lurades" på skolgården och en massa andra barn var mer på det och så skrattade alla åt mig. Tror det kommer därifrån. Så LYCKA att det är ett år till nästa gång!!

Och idag är det långfredag. Det är verkligen en lååång dag. Vet inte varför det känns så rikigt, det är ju inte så att vi i vårt hem annamar de traditionella traditionerna direkt, men det känns ändå som en väldigt lång dag.

Fick för övrigt mitt mest spännande Traderaköp hittils igår. En klänning att ha på Stina och Anders bröllop i sommar. Den var superfin!! Måste nog sy upp den någon cm, men så är det när man är kortväxt. Så nu är det bara dom röda pumsen som saknas så kan det bli sista juli för min del! Härligt att ha allt klart. Här är klänningen i alla fall:

I övrigt tror jag inte jag har så mycket intressant att tillägga. Vi hoppas på bättre påskväder i morgon i alla fall. Och förresten: nu är gästrummet klar för gäster! TJOHO! Om mindre än en vecka kommer Erika!!

Fridens!