Idrott

SkellefteåAIK har just förlorat SM-finalen.

Färjestad var bättre jag kan inte säga något om det. Men jag har följt AIK i många år, på olika sätt, men ändå följt först jakten på att gå upp i Elitserien och sen kampen att kravla sig upp i tabellen. Självklart är det med sorg i hjärtat jag ser att de inte kommer vinna SMguld. Men som varje gång jag ser vilken idrott som helst så blir jag så glad ända in i själen när jag ser vinnarna. OS är en stor gråtfest för mig. Det är så stort att se människor så jäkla lyckliga. De har just uppnått ett av sina stora livsmål och vi får se det live på tv. Vi får se repriserna och närbilderna. Höra om lyckan. Inget annat finns än lyckan av att vinna. Ingenting förutom det otroliga arbetet de lagt ner! Tänk hur många timmar de lagt ner på isen sen de var små pojkar. Tänder de har förlorat och ärren de fått. Tyvärr det samma sak för förlorarna. Eller förlorarna, de har ju vunnit silver, även om det inte är något som glädjer dem just idag. Aja, jag ska inte dravla något mer om det här. Svägerskan kan vara glad nu i alla fall, om hon lyckas lägga sonen innan halv åtta så kan hon se halv åtta hos mig för nu ska inte hockeyn störa.

Nu är i alla fall fotbollen igång igen och jag ska på söndag gå på min första fotbollsmatch. Det ni. Sambon har lovat att jag får köpa både kaffe och korv så då ska det väl vara värt det? Jag återkommer med reflektioner. Misstänker att det kommer vara kallt.

Fridens!