that was then.

Hittade en bild från förra helgen. vi hade någon form av åldersnojasläng under helgen, men vi ser ut som fjorton på bilden så vad oroar vi oss för? ;)

Published with Blogger-droid v1.6.7

Skämmes så dålig uppdatering.

Uppsala var härligt:
kalas- inte för att jag kände födelsedagsbarnet
vin- kommentarer känns överflödiga
tacos- det var ju fredag, även i uppsala
en hel massa avsnitt av nya serien Off the map- inte så imponerad i början. Vi kunde som räkna ut varje twist (NEJ vi har inte sett för mycket serier)
mojito- godaste drinken? Jag vet att du inte håller med Hilda.
SMfinal i bandy- inte för att vi tittade men det fanns nog många andra som hade det härligt i Uppsala den dagen)
nördprat om sånadära natursaker- läs: fackspråk (alltså latin) om vetrinärgrejer. Jag fick ständigt påminna mig om att jag är bra på andra saker och och att naturgrejer aldrig varit min starka sida. Och det var inte så mycket nördprat heller för den delen. Och när det väl var var Hilda vänlig nog att förklara det på "vetrinär för beteendevetare".
skratt- även här känns kommentarer överflödiga
älskade Hilda- ingen tid i världen kan förändra något, när vi sitter där är det som igår vi gick på gymnasiet och umgicks varje dag.
snöstorm- fredagen på stan var inte rolig
solsken- jodå, även om vi stängde ut den hela lördagen då vi hade seriedag. På söndagen njöt vi dock av en prom ute i solen.
Pirathunen- fundera på den du.
Grym lördagsbrunsch- pancakes, scones, färskpressad juice. Mmmm!
Once more, whit feeling- vet du inte vad det är? Har du missat musikalavsnittet av Buffy? Det är helt klart en klassisker!

I övrigt har jag idag varit en fantastisk sambo och bakat till Ts möte på jobbet i morgon. Så snäll är jag. Självklart har jag bullpåsar till svägerskan också. Jag provade idag en ny sak: krossad blockcholkad i bullarna. GOTT!

Avslutar med Skellefteå för faaan! Kom igen nu!!

Fridens!

Det här med jobbsökande...

Är verkligen en berg och dalbana. Börjar känna mig hopplös igen. Det kommer och går. När kommer luckan som gör att jag kommer in??

Nej, inga fler tråkigheter.
I morgon är en ny dag med nya möjlighete!
Fridens

Published with Blogger-droid v1.6.7

Bloggdöd?

Ja i några dagar i alla fall.

Helgen gick åt, jag jobbade. Då sambon var bortrest så passade jag på att se alla avsnitt jag inte sett av How I met your mother och romantiska komedier. Kan passa på att tipsa om Letters to Juliet, amerikansk tjej som hittar ett gamlat brev, träffar tanten som skrev brevet och hennes snygga barnbarn (som självklart är britt) ja och så vidare. Absolut inget mästerverk men helt klart värt tiden i alla fall för mig som är sucker för kärleksdravelfilmer.

Sen såg jag även Burlesque. Christina Agulera och Cher. Dans, intriger, snygga killar (McSteamy hallå!), sång och helt fantastiska kläder. Jag vill bara flytta till LA och jobba på Burlesqeklubb! Och om inte allt det låter lockande, se filmen bara för att den har så fruktansvärt snygg framsida:

För övrigt så är det ju otroligt att Cher fortfarande kan sjunga, hon kan ju knappt röra munnen. Men hennes röst kan jag absolut inte klaga på.

Om åtta dagar åker jag till Uppsala! Längtar som en tok!!

Fridens!

Sol i sinne

När Borås bjuder på tråkigt grått väder får man ta solen med sig.

Fridens

Back in the days

(Bilden är passande nog lånad av UNO.K, vars ägare står för några av samtalen som är nämnda nedan)

Dricker rabarbergrädd-te. Har inte gjort det sedan tiden då jag hängde på Ainas så fort tillfälle gavs. Och hips vips är jag tillbaka där, Ainas har satt sina spår med sin 60tals inredning (skinnklädda väggar, i mörkrött. Slå det om ni kan). Och när jag inte drack te så drack man cappuccino. Då menar jag inte en såndär fin flashig sak gjord på färskmalda bönor utan en sådan som man köpte en liten påse och blandade i varmt vatten.

Vilken tur människan är som har sina minnen! Jag sitter nu i soffan och återupplever roliga samtal som utspelats där eller känslor som känts så starka att de skulle kunna kväva en - genom en kopp te.


Fridens!

Ironin

Då jag idag hade min första dag som heltidsarbetslös så gick jag, jobbcoachen som ej får fortsätte på grund av arbetsbrist, till arbetsförmedlingen för att skriva in mig på 100%. Till historien hör att det skrivs ut färre beslut om jobbcoachning nu. Arbetsförmeldingen har inte råd längre. Debatten om hurvida coachningen ger resultat har även rasat. Eller reportrarna har ställt sig frågande till hurvida jobbcoachningen gett fler jobb i Sverige. Jag ska inte gå in närmare på idiotin i att uttrycka sig på det sättet utan jag beskriver bara det jag hörde när jag var inne på Arbetsförmedlingen:

Två tjejer sitter vid datorerna och skriver in sig.
- Vaddå? Vad är referenser? Alltså som i skolan till en bok eller?
Andra tjejen bara rycker på axlarna.Och den arbetslösa jobbcoachen ut genom dörrarna.
Livets ironi.

Fridens!